Känner du att du skulle vilja lära känna dig själv bättre, öka din förståelse och acceptans för dig själv för att kunna ta steget mot förändring? Kognitiv och beteendeinriktad samtalsterapi är ett sätt att komma närmare dig själv och det liv du vill leva.
I en kontakt med KBT i Karlstad möts du av mig, Synnöve Orebjörk.
Att upptäcka och samtala om en fysisk skada hos en medarbetare är relativt enkelt för en chef. Men när någon har ont i själen kan det vara lite svårare både att upptäcka och att våga fråga. Men det kan verkligen löna sig att som arbetsgivare bekosta den första insatsen och stå för samtalskostnaden när en medarbetare är i kris. Ofta behöver det inte kosta mer än mellan 5 000 – 10 000 kronor.
I DIK forum nr 8 läser jag att enligt Thomas Aronsson som är konsult i personalekonomi så kan ett rehabiliteringsfall – oavsett om man har ont i ryggen eller i själen vara mycket kostsamt. Inklusive sjukskrivning och försämrade prestationer uppgår den till 500 000-1 000 000 kronor, säger han.
I det övre intervallet ligger eskalerade psykiska problem, vars extremt höga kostnader ofta beror på spridningseffekten. Om man mår psykiskt dåligt drabbar det även kollegorna känslomässigt. Kan kan bli svårare att hantera jämfört med en fysisk skada.
Enligt artikeln kan tidiga krissignaler vara att medarbetaren:
- Inte tar några pauser vid lunch eller fika
- Lätt blir irriterad eller grinig
- Börjar prestera sämre
- Blir mer nervös vid deadlines än tidigare
- Upplever även små leveranser som oöverstigliga
- Ofta har korttidsfrånvaror med förkylningar eller magont
- Har ett kompext förhållande till mat
Kanske hör du till en av dem som tycker att hösten känns tung och grå, som påverkas av det minskande dagsljuset? Årstidsbunden depression, på engelska seasonal affective disorder eller SAD, innebär att man drabbas av depressiva besvär i samband med årstidsväxlingar. Årstidsbunden depression är vanligast under senhöst och vinter men förekommer även under sommarhalvåret. Typiska symtom på årstidsbunden depression under höst och vinter är extrem trötthet trots att man sover mer än vanligt, ökat sötsug och ofta viktuppgång. På vårdguiden kan du läsa mer om årstidsbunden depression.
Vad kan vi som människor göra för att motverka nedstämdhet och trötthet? I forskning har man sett att redan låga doser av dagsljus har en positiv inverkan på vår produktion av signalsubstanserna melatonin och serotonin som är viktiga för vårt välbefinnande. Därför kan en ny rutin som att införa en promenad runt kvarteret på lunchrasten kan göra stor skillnad i ditt liv.
Den senaste tiden har mycket forskning har gjorts kring vad som gör oss människor lyckliga. Cirka hälften av vår lycka beror på våra gener. Det har framkommit bland annat genom jämförelser mellan enäggstvillingar som skilts åt vid födseln; de blir ändå ganska lika till personligheten – och till lyckonivån. För den lycka som inte avgörs genetiskt, så har det visat sig stämma med det gamla uttrycket: Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det.
Professor Sonja Lyubomirsky har i sin forskning kommit fram till 12 lyckostrategier som förutom genetiken spelar en viktig roll i hur lyckliga vi upplever oss. Kanske kan du bestämma dig för att fokusera på någon av dessa för att öka ditt välbefinnande i höst? Vill du fördjupa dig i lyckostrategierna så kan du göra det genom att läsa boken Lyckans verktyg från 2008.
Lyckostrategierna
1. Uttryck tacksamhet.
2. Tänk positivt.
3. Jämför dig inte med andra.
4. Var snäll.
5. Vårda sociala relationer.
6. Lär dig härda ut.
7. Lär dig förlåta.
8. Sträva efter flow.
9. Njut av livets glädjeämnen.
10. Sätt upp mål och sträva dit.
11. Utöva religion eller andlighet.
12. Ta hand om din kropp
Hur vi tolkar en situation är avgörande för hur vi känner för den och hanterar den. När vi reagerar på en situation så tror vi att vi reagerar på verkligheten men det vi reagerar på är vår tolkning av verkligheten.
När vi aktivt ägnar oss åt att förstå något sätter vi igång våra viljestyrda tankar. De flesta tolkningarna sker dock oftast omedvetet, refelxmässigt, vilket har varit, och är nödvändigt för vår överlevnad. Dessa snabba flyktiga tankar kallas automtiska tankar. Ofta märker vi inte av själva tanken men vi kan märka känslan som den lämnar efter sig. De automatiska tankarna kan vara negativa, neutrala eller positiva.
I kognitiv beteendetarpi vill vi medvetandegöra de negativa automatiska tankarna så att vi kan ifrågasätta dem och se om den tolkning de leder till är sann eller hjälper oss. Om vi upptäcker att den inte är sann eller i alla fall inte gör oss någon nytta, så kan det i sin tur göra att vi känner annorlunda för en situation, och därmed kan hantera den annorlunda.
Ja, så är det faktiskt. Varje gång vi skyddar oss mot något så signalerar vi till vår hjärna att det vi skyddar oss mot är farligt. Egentligen är det bra att hjärnan lär sig att vi ska akta oss för det som är farligt. Det är en del i vår framgång som art här på jorden. Problem uppstår när vi skyddar oss mot något som kanske egentligen inte är farligt för oss, som kanske till och med skulle vara bra för oss, eller om rädslan sprider sig i omfattning.
Till slut kanske vår rädsla hindrar oss från att leva så som vi vill. Då kan vi behöva ”släcka” den kopplingen i vår hjärna och skapa nya kopplingar. Ibland kan det vara svårt att förstå exakt hur vi skyddar oss. I en kognitiv beteendeterapi kan man få hjälp med att kartlägga sitt skyddsbeteende för att sedan på ett systematiskt sätt bryta det och på sikt bli mindre rädd.
Nyligen var jag på en heldagsföreläsning med Åsa Nilsonne om mindfulness i hjärnan och fick därmed ta del av den senaste forskningen kring det. Att vara mindful innebär att komma ihåg att vara medveten om det som sker i kroppen, tankarna och känslorna – en färdighet som går att träna upp.
Forskningen kring mindfulness har bland annat visat att när du blir medveten om dina känslor och etiketterar dem så sjunker arousalnivån i kroppen. Rent praktiskt innebär det att om du till exempel blir rädd av att till exempel tänker på något obehagligt så aktiveras din reptilhjärna och hela ditt flyktsystem –du är beredd att fly eller försvara dig. Vårt flyktsystem främjar vår överlevnad men det är också väldigt lättväckt och kan utlösa ”falska alarm”. Om du blir medveten om känslan som tanken framkallat och sätter ord på den så minskar aktiveringsnivån i kroppen och det akuta läget avtar. När aktiviteten i reptilhjärnan avtar så får då tillgång till de delar av hjärnan som tillåter dig att göra logiska resonemang – därmed ökar ditt handlingsutrymme och du för möjligheten att handla på ett sätt som långsiktigt är bättre för dig.